You are here: Ophthalmology | Research | Quality of Vision
liten oftloggo

ST-projekt

Åldersrelaterade synproblem

Handledare

Anders Sjöström

Mycket av informationen i dagliga livet blir svår att ta till sig på grund av de naturliga förändringar som uppstår med åldern. Alla brukar le igenkännande (om man är 40+) när problemet med att hitta rätt flaska i duschen diskuteras. Utan glasögon i duschen, ofta dålig belysning och med många olika liknande flaskor att välja mellan, och där bara en är vanligt schampo. Även att t ex se varupriser i ICA-butiken, eller att hitta rätt bild vid manuell vägning av frukt och grönsaker ger problem. Inte bara ackommodationen försämras med åldern, utan även t ex kontrastseende, ljusbehov, pupillreaktioner, färgsinne, mörkeradaptationsförmåga etc. Ganska lite är känt och väldigt lite görs för att anpassa vardagslivet för en allt större åldrande befolkning. Studien avser att kartlägga hur olika synparametrar förändras med ökande ålder, att testa olika praktiska situationer och informera om detta via publikationer och media, för att öka förståelsen om dessa naturliga synproblem, och föreslå förbättringar. Metodiken är enkel och kräver inte mycket apparatur, snarare fantasi. En litteraturstudie är påbörjad, och kommer att vara klar under våren. Inte bara naturliga förändringar ger problem. Många ögon- och synrelaterade sjukdomar ökar markant med åldern och gör naturligtvis inte det hela lättare för många drabbade. Många åtgärder har gjorts för att förenkla för handikappade i vardagslivet (ramper för rullstol, enklare påstigning på bussar, färdtjänst etc) men oftast gäller detta motoriska handikapp. Visserligen finns synanpassade åtgärder, men begränsat. Hela studien skulle passa en ST-läkare i ögonsjukdomar, tillsammans med de två studenterna som redan börjat lite, och kan fortsätta mot enstaka publikation, lic eller full avhandling. Många ST-doktorer, och inte bara ST-doktorer förresten, tror att ögon- och syn-relaterade problematik slutar i nivå med papillen och kan beskrivas vid oftalmoskopi! Det är ju inte så enkelt. En studie av detta slag skulle kunna öka intresset för oftalmologiska och neurofysiologiska processer, och vara synnerligen viktig för vardagsproblem och påvisa enkla och bra sätt att förbättra livet efter 40 (sic)!

Genetiska riskfaktorer för AMD

Handledare

Madeleine Zetterberg

Bakgrund
Ärftlighet är en av få allmänt vedertagna riskfaktorer för AMD. Bland personer med AMD är frekvensen AMD bland förstagradssläktingar 23%; motsvarande siffra bland kontroller är 12%. Under våren 2005 identifierades en polymorfism (frekvent mutation) i genen för komplementfaktor H och denna genvariant visade på en stark koppling till AMD. Personer som är heterozygota för denna riskgen har 2-4x ökad risk för AMD, homozygoter har 5-7x ökad risk.

Projektets syfte
Syftet med projektet är att sätta upp en metod f a bestämma förekomst av denna riskvariant av genen för komplementfaktor H (Tyr402His polymorfismen i CFH-genen).

Arbetsplan - tidsåtgång
Tekniker för att bestämma polymorfismer i humant genom finns redan etablerade hos enheten för genanalys, klinisk kemi, SU/Sahlgrenska. Metoden måste dock anpassas för den aktuella genvarianten, vilket beräknas ta ca 3 mån. De tekniker som kommer att användas är PCR och DASH (Dynamic Allele-Specific Hybridization); inga förkunskaper behövs eftersom den laborativa delen kommer att ske i samarbete med personal på enheten för genanalys.

Presentationsform
Som seminarium på i första hand ögonkliniken (fredagsmöte/regionmöte?). När metoden väl är i gång kommer den dock att kunna användas i ett flertal kliniska studier, både oftalmologiska och inom andra specialiteter, varvid medförfattarskap kommer att erbjudas.

Betydelse - utvecklingsmöjligheter - ytterligare frågeställningar
Som ST-projekt är det förmodligen tillräckligt att sätta upp/anpassa metoden för att kunna mäta den aktuella genvarianten (Tyr402His polymorfismen i CFH-genen). Om intresse finns går det dock att medverka i ett el flera flera kliniska projekt (jättebra doktorandprojekt!), i huvudsak rörande polymorfismens betydelse vid AMD. Exempel på aktuella frågeställningar: Skillnad i frekvens av CFH-polymorfismen hos en relativt ung samt en äldre grupp med AMD? CFH-polymorfismen som prognostisk markör vid AMD (Hur skiljer sig progresstakten åt mellan de som har, resp inte har polymorfismen?) Skillnad i behandlingseffekt (tex av PDT) vid förekomst resp ej förekomst av CFH-polymorfismen.

Katarakt sekundärt till Triamcinolonbehandling

Handledare

Madeleine Zetterberg

Bakgrund
Sambandet mellan längre tids per oral kortison-behandling och kataraktutveckling är känt sedan 1960-talet. Flera studier har även visat en association mellan steroidmedicinering i inhalationsform resp lokal form (ögondroppar) och katarakt. Den katarakttyp som dominerar bilden vid steroidbehandling är posterior subkapsulär katarakt; mekanismen bakom steroid-inducerad katarakt är dock okänd. På senare tid har intravitreal Triamcinolon-behandling blivit en allt vanligare behandlingsmetod vid refraktärt maculaödem, vilket har aktualiserat begreppet kortison-inducerad katarakt. Att katarakt är en komplikation till intravitreala Triamcinolon-injektioner är känt, men denna katarakt är inte närmare karakteriserad.

Projektets syfte - Frågeställningar
Målsättningen med projektet är att studera/beskriva kataraktutveckling sekundärt till intravitreal Triamcinolonbehandling. Aktuella frågeställningar: Hur stor andel av patienterna som får denna steroidbehandling utvecklar katarakt? Hur fort går det (progresstakt)? Vilken typ av katarakt utvecklas? Finns andra faktorer som påverkar utveckling av katarakt efter intravitreala Triamcinolon-injektioner (tryckstegring? indikationen för Triamcinolon-behandling? ålder? kön? andra sjukdomar? etc). Föreligger ett dos-respons samband?

Arbetsplan - tidsåtgång
Ett kliniskt projekt om Triamcinolonbehandling vid refraktärt maculaödem vid CRVO håller som bekant på att sjösättas (Helle). Planerad start är troligen strax före/efter sommaren (-06). Tanken är att de patienter som rekryteras till Triamcinolon-studien även skall undersökas med avseende på ev linsgrumlingar före Triamcinolon-injektionen och sedan med jämna intervall efteråt. Gradering av ev linsgrumlingar/katarakt kommer att göras med den idag mest vedertagna metoden, dvs LOCSIII el LOCSIV. Tidsåtgången beror lite på hur många patienter som kommer att rekryteras till studien och hur länge den kommer att pågå. Troligen kommer studien inte att utföras under 5 mån på heltid utan under en längre tidsperiod på deltid/halvfart. Heltidsforskning blir aktuellt under ca 2 mån då materialet skall sammanställas och en vetenskaplig artikel författas.

Presentationsform
Vetenskaplig artikel i internationell tidskrift.

Betydelse - utvecklingsmöjligheter
Triamcinolonstudien erbjuder en unik möjlighet att följa kataraktutveckling i en definierad högriskgrupp. Då intravitreal Triamcinolon-behandling är rel nytt är intresset stort för mer detaljerade redogörelser av biverkningsrisker såsom katarakt. Dessutom kan projektet ge kunskap om steroid-orsakad katarakt i allmänhet. Att lära sig att använda vetenskapliga redskap för kataraktgradering kan komma till nytta om man i framtiden planerar en FRÄS-inriktning.

Det ovan beskrivna projektet är tänkt som en isolerad studie. Grundforskning angående mekanismer bakom steroid-inducerad katarakt pågår dock (Inst för Biomedicin, Enheten för Cellbiologi), så om intresse finns går det att ordna ett doktorandprojekt rörande steroid-inducerad katarakt.

Åldersrelaterade ögonsjukdomar vid demenssjukdomar

Handledare

Madeleine Zetterberg

Bakgrund
Patogenetiska likheter har gjort att man sedan länge har diskuterat ett samband mellan demenstillstånd, fr a Alzheimers sjukdom, och de vanligaste åldersrelaterade ögonsjukdomarna katarakt, AMD och öppenvinkelglaukom. De studier som finns är mest av grundforskningskaraktär och bygger på spekulationer baserade på dessa likheter. Det finns dock nästan inga kliniska studier som studerat ett ev samband (t ex ökad prevalens) mellan katarakt, AMD el öppenvinkelglaukom och demenssjukdomar. En studie gjord på vår ögonklinik (Linnér 2001) visade att prevalensen av exfoliationer är högre bland personer med cerebrovaskulär demens el Alzheimers sjukdom och ett par mindre studier pekar på ett samband mellan öppenvinkelglaukom och såväl Alzheimers som Parkinsons sjukdom.

Projektets syfte - Frågeställning
Syftet med projektet är att kartlägga ev samband mellan tillstånd med kognitiv funktionsnedsättning och de vanligaste åldersrelaterade ögonsjukdomarna katarakt, AMD och öppenvinkelglaukom. Huvudfrågeställningen är: ”Är prevalensen av katarakt, AMD och öppenvinkelglaukom högre bland personer med demenssjukdomar jfrt med matchade kontroller?” En rad mindre/sekundära frågeställningar kommer dock också att utvärderas.

Arbetsplan - tidsåtgång
Projektet är ett samarbetsprojekt med Minnesmottagningen SU/Mölndal, där man redan har pågående forskningsprojekt rörande demenssjukdomar. Patienter som rekryteras till deras studie kommer även att erbjudas ögonundersökning. Den oftalmologiska delen är tänkt att omfatta screening för katarakt (gradering med LOCSIII), AMD (gradering enl AREDS) samt öppenvinkelglaukom (IOP, papillutseende och ev screening av synfält m FDT/Humphrey).
Projektet är tänkt som en större klinisk studie som kommer attt löpa över en längre tid (1 år?). Jag (Madeleine) kommer att undersöka en stor del av patienterna och ev kommer en forskningssköterska att delta, så det är inte meningen att man under ST-projektet själv skall undersöka alla patienter. Som ST-projekt är det istället lämpligt att man undersöker en del av patienterna under en tidsperiod som fungerar med hänsyn till övriga placeringar, samt att man väljer ut en frågeställning (t ex kataraktprevalens hos Alzheimerpatienter) för sammanställning/redovisning.

Presentationsform
Vetenskaplig artikel i internationell tidskrift.

Betydelse - utvecklingsmöjligheter
Studien har potentiellt stort vetenskapligt värde och närheten/kontakterna med Minnesmottagningen ger möjlighet till ett unikt samarbete. Förutsatt att tillräcklig mängd data (tillräckligt många patienter och tillräckligt hög kvalité på genomförda undersökningar) kan insamlas, skulle projektet kunna ge upphov till flera doktorandprojekt. Som ST-projekt kan man dock välja att begränsa deltagandet till att undersöka ett mindre antal patienter och att arbeta med en avgränsad frågeställning.

Selektiv lasertrabekuloplastik som primär glaukombehandling

Handledare

Bertil Lindblom

Bakgrund
Selektiv lasertrabekuloplastik (SLT) har i flera artiklar visats ha en trycksänkande effekt jämförbar med argonlasertrabekuloplastik samtidigt som den är mer skonsam för ögats trabekelverk. Behandlingen är dessutom mycket enkel och snabb att utföra och några allvarligare komplikationer eller biverkningar har inte rapporterats.

Projekt
Primär SLT har använts i en studie med gott resultat. Med primär menar man att glaukombehandlingen inleds med SLT utan förgående farmakologisk behandling. Primär SLT skulle vara ett attraktivt alternativ till droppbehandling, både ur kostnads- och compliance-synpunkt. Vi planerar att starta en sådan prospektiv studie där patienter med nyupptäckt glaukom randomiseras till en av två behandlingsarmar - SLT eller lokalt prostaglandinderivat.

Tidsplan
Projektet kan lämpligen delas in i flera avsnitt. Det som i första hand lämpar sig för ST-projekt är den kortsiktiga effekten av behandlingen, förslagsvis inom 3 månader. Eftersom insamlingen av patienter kommer att ta lite tid lämpar det sig för en ST-läkare i början av specialistutbildningen.

Presentation
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Påverkan av synfunktionen i vardagslivet av behandling av efterstarr hos patienter med låg synskärpa

Handledare

Karin Sundelin

Bakgrund
Efterstarr är den vanligaste komplikationen efter kataraktkirurgi. Femårsincidensen för behandling av efterstarr är med modern kirurgi ca 5%. Efterstarr ger synnedsättning och bländningsbesvär. Behandlingen utförs med Nd:YAG laser. Vi har i en studie här på kliniken nyligen visat på stor nytta i vardagslivet av behandlingen för efterstarr (Sundelin et al. (2005) Self-assessed visual function for patients with posterior capsule opacification before and after capsulotomy. Acta Ophthalmol Scand 83(6): 729-733). Detta gällde patienter både med annan ögonsjukdom och utan. I den genomförda studien ingick enbart patienter med synskärpa ≥0,25. Det återstår att visa nyttan av behandlingen för patienter med låg synskärpa före kapsulotomin.

Projekt
Avsikten är att utvärdera behandlingsresultat av behandling av efterstarr beträffande subjektivt graderad synfunktion i vardagslivet för patienter med efterstarr och låg synskärpa.

Tidsplan
Skriva projektbeskrivning och ansökan till etikkommittén tillsammans med handledare. Införskaffa lämplig tavla för test av synskärpa. Tillsammans med handledare och professor Mats Lundström välja ut lämpligt enkätverktyg beträffande den subjektivt upplevda synskärpan. Tillse uppgradering av dator till digital kamera. Därefter successivt ta kontakt med patienter med efterstarr och undersöka och behandla dessa när de kommer. Föreslår undersökning med visus, genomfallande ljus, i spaltlampa, digital bild av bakre linskapseln samt enkät om synfunktion. Detta, förutom bild av linskapseln, bör upprepas en månad efter kapsulotomi. Den digitala bilden skall bearbetas med EPCO för att objektivt kvantifiera mängden efterstarr. Sannolikt kommer perioden med undersökning av patienter att löpa under lång tid då enbart patienter med visus ≤0,25 bör ingå i studien.
Total tidsåtgång enligt ovan bör inte vara mer än 1 månad men under flera år. Därtill tillkommer bearbetande av data, sammanställning och presentation.

Presentation
Internationell vetenskaplig tidskrift.

Betydelse - utvecklingsmöjligheter
Framför allt gäller det att påvisa om behandlingen gör någon nytta för patienterna och om det finns någon grupp med särskilt stor eller liten nytta. Detta för att ge vägledning i det kliniska arbetet.

PKP 10 år senare - hur bra är hornhinnetransplantation?

Handledare

Ulf Stenevi

Bakgrund

Projekt

Tidsplan

Presentation

Betydelse - utvecklingsmöjligheter

Late dislocated IOLs - en ny komplikation inom kataraktkirurgin

Handledare

Ulf Stenevi

Bakgrund

Projekt

Tidsplan

Presentation

Betydelse - utvecklingsmöjligheter

Uppföljning av temporalisarterit

Handledare

Lena Sjödell

Bakgrund
Vi har många pat med temporalisarterit eller förmodad sådan. Pat skickas vidare till medicinkliniken och det sker ingen systematisk uppföljning. Enl litteraturen är det tveksamt om man kan få någon synförbättring. Vårt huvudsakliga mål har varit att bibehålla den syn pat har.
På vår klinik har vi behandlat med Prednisolon 60-80 mg i initial dos. En del andra kliniker ger Solu-Medrol 1g iv initialt. Om detta är bättre vet jag inte om någon kan svara på. Vi vet att vi under senare år har haft några pat som blivit blinda pga temporalisarterit.

Projekt
Uppföljning av pat med temporalisarterit och ögonsymptom:
1. För att hitta dessa pat tror jag man måste samarbeta med medicin/reumatolog. Deras diagnos bör vara mer säker än vår eftersom vi skickar pat på misstanke och utredning visar ibland en annan diagnos. Ev är det intressant hur många diagnoser vi ställt för att se hur ofta vi varit överens.
2. Uppföljning av pat´s syn. Kan troligen som regel ske med journalgenomgång.
3. Hur många pat gäller det?
4. Har pat fått behålla sin syn?
5. Har någon försämrats efter insättning av cortison?
6. De pat som blivit blinda - var de blinda vid ankomsten? Har medicineringen fördröjts? Försämring trots korrekt omhändertagande?

Tidsplan

Presentation

Betydelse - utvecklingsmöjligheter
Handläggs patienterna korrekt? Om inte - är riktlinjerna fel eller följer vi dem inte?

Department of Ophthalmology Sahlgrenska University Hospital/MölndalSE-431 80 Mölndal